Whiskey Historia

Den irländska whiskyn historia började i ett

kloster på 700-talet, enligt sägen, så använde

munkarna destillatet som parfym för att fräscha

upp doften bland de otvättade munkarna.

Snart upptäcktes att livet på klostret blev betydligt roligare om man drack destillatet. Inte nog med att man blev roligare om drack det - utan det rädda även liv då man kunde använda det för att desinficera sår.

500 år senare kom uisge beatha (gaeliska för livets vatten),

som destillatet kallades till Skottland, där det förädlades till det vi idag kallar whisky.

Tillverkning steg för steg

1. Mältning

Allting börjar med kornet, som är en av de tre råvarorna som ingår i whisky (vatten och jäst är de andra).

Korn innehåller stärkelse, som först måste omvandlas till socker innan det kan jäsas till alkohol.

Mältningen syftar just till att påbörja

denna omvandling.Kornet blötläggs i

stöpkar och läggs sedan ut på ett stort golv

för att gro. Under processen bildas

enzymet diastas, som gör att stärkelsen blir

löslig så att den kan omvandlas till jäsbart

socker. Groningen avbryts efter 6-10

dagar genom att man torkar och eventuellt

röker kornet i en kölna.Kornet sprids ut på ett perforerat golv ovanför en eldstad. Röken, som kommer från torv som läggs på elden, ger den speciella karaktär som vissa whiskysorter har.

2. Mäskning

Den torkade och rökta malten krossas sedan i en kvarn till ett grovt mjöl, gröpe.

Hett vatten tillsätts och blandas med det krossade kornet i ett mäskkar.

Processen upprepas tre till fyra gånger med allt varmare vatten för att omvandla så mycket stärkelse som möjligt.

I detta skede omvandlas stärkelsen till socker, vilket gör att den resulterande blandningen, vörten, har en stark söt smak.

Så här långt är processen snarlik öltillverkning.

Kornresterna som silas bort kan användas som

boskapsföda.Vörten pumpas därefter över till en

kylanläggning och kyls till cirka 20 grader,

för att sedan gå vidare till jäsningen.

Den totala tiden för mäskningen varierar mellan

8 till 20 timmar.

3. Jäsning

Liksom vid annan alkoholtillverkning används jäst för att omvandla sockret till alkohol.

Jästsorten kan variera, men vanligtvis används speciell destillerijäst. Även bryggarjäst som används vid öltillverkning förekommer.

Jäskaren är gjorda av rostfritt stål eller mer traditionellt lackad tall. Storleken varierar från 6 000 upp till 45 000 liter.

Jästen tillsätts och tillsammans med sockret bildas nu alkohol.

Blandningen skummar ordentligt eftersom stora mängder koldioxid bildas.

I toppen på jäskaret finns därför roterande blad för att hindra översvämning.

Förutom alkohol bildas en mängd andra ämnen, som bidrar till den slutliga smaken.

Efter cirka två dagar har vörten uppnått en styrka på 7-8 % och är redo för destillering.

4. Destillering

Skotsk maltwhisky destilleras nästan undantagslöst två gånger i höga kopparpannor,

vars karakteristiska form blivit symbolen för whiskydestillerier.

Koppar anses vara den bästa metallen att bygga pannorna i, det är lättarbetat, klarar av rostangrepp och leder bort värme bra.

Kopparen nöts av processen och därför måste godstjockleken kontrolleras med jämna mellanrum.

Den första pannan, wash still, är den större och vätskan håller efter destilleringen en styrka på 20-23 volymprocent.

Detta destillat kallas low winesoch förs över till den andra pannan, som kallas spirit still.

Efter den andra destillationen fås så “råwhisky” med en styrka på cirka 70%.

5. Lagring

Skotsk maltwhisky lagras i minst tre år, oftast längre, på ekfat. Trots att det inte är känt i detalj vad som händer under lagringen

är alla ense om att lagringen är av mycket stor vikt för slutresultatet.

Efter destilleringen späds spriten ofta ut med vatten till en alkoholhalt på 63%. Detta för att faten ska hålla för flera års lagring.

Storleken på faten varierar, men den vanligaste typen är s.k. hogshedmed en volym på 250 liter.

Ekfaten har ofta använts för att lagra en annan dryck,

amerikansk bourbon och sherry är de vanligaste, men även madeirafat används.

Innan whiskyn buteljeras kan man kombinera flera olika fat, vilket gör att man kan få fram en mer komplex smak på slutprodukten.

Typer av whisky

Blended whisky

Denna typ av whisky är det absolut vanligaste och står för ca 95% av all whisky som säljs i världen. Blended whisky är en blandning av single och single grain whisky. En vanlig blended innehåller ca 2-3 sorters grainwhisky samt 15-35 sorters malt whisky.

Malt whisky

Whisky som endast är tillverkad av korn, vatten och jäst. Denna typ av whisky är både dyrare och exklusivare är blended whisky. En flaska med Single Malt Whisky innehåller whisky från ett enda destiller medans en blended malt (även vatted malt) är en blandning av malt whisky från olika destillerier. Malt whisky lagras oftast på fat som tidigare används för lagring av bourbon whiskey eller sherry. Malt whisky tillverkas i flera länder runt om i världen.

Läs mer om de olika maltdestillerierna

Grain whisky

Detta är en whisky som I huvudsak tillverkas av omältat vete eller majs och en liten del mältat korn. Grain whisky produceras i huvudsak för att utgöra en bas i blended whisky och är spritig och inte särskilt smakrik, men efter en längre tid på fat så blir det oftast en whisky fylld med vanilj och frukt i smaken.

Bourbon whiskey

Bourbon är betydligt sötare än de tidigare uppräknade whiskysorterna, detta beroende på att enligt lag måste en bourbon göras på minst 51% majs. Bourbon tillverkas i USA En bourbon får endast lagras på kolade nytillverkade ekfat.

Rye whiskey

Tyskarna som kom till USA fick en kärlek till whiskey men hade inte traditionen att göra den. De var dock vana att göra Schnapps och vodka av råg så när de gjorde sin whiskey så blev det av råg. Enligt lag måste Rye whiskey göras på minst 51% råg. Rye tillverkas i USA och Kanada. Liksom Bourbon måste Rye lagras på kolade nytillverkade ekfat.

Single cask

En whisky är oftast en blandning av olika fat för att få en smak som är densamma år efter år, men det finns även whisky som kommer från ett enda fat, oftast ofiltrerad och ofärgad. En single cask whisky sticker ofta ut mer än vad en whisky ur standardsortimentet gör. Ibland väljer destilleriet att buteljera enskilda fat men oftast är det via oberoende buteljerare (en handlare som köper fat och sen buteljerar dessa) man får tag på dessa tappningar.

Cask strength

Vanligtvis späds en whisky ut till 40 - 46% innan den buteljeras. En whisky som buteljerats i cask strengt (fatstyrka) kan vara över 60% när den buteljeras. Det finns dock äldre whisky i fatstyrka med en alkoholhalt ner till 40% (under 40% får det enligt lag inte kallas whisky) då alkoholen avdunstar i faten under lagring.

Slutlagrad whisky

På senare tid har det blivit allt vanligare med slutlagringar, cask finish. Detta innebär att en whisky lagras på bourbon eller sherryfat flyttas över till ett fat som tidigare innehållet till exempel vin, rom, eller något annat destillat. Det har även förekommit experiment med att slutlagra whisky på tabasco och sillfat. Slutlagring av whisky brukar inte pågå mer än några månader.

Källa: whiskyinfo

Skottlands whisky regioner delas oftast i fem olika regioner:

Lowlands, Är ett område med mjukt böljande och gröna kullar och detta återspeglas i dess ofta lätta, söta och mjuk doftande whisky med gräs toner och helt utan torv och rök inslag, undantaget Glenkinchie som är torr och något rökig.

Highlands, bergigt landskap med forsar, älvar och ljunghedar stora skillnader mellan destillerierna. Ingen grannes whisky är den andres lik. Torvig, rökig, blommig eller fruktig. Torven innehåller löv, gräs och gammal skog.

Speyside, Här tar många av destillerierna sitt vatten från River Spey och underjordiska källor. Det rena vattnet sägs ge whiskyn sin höga kvalitet. Här finns inga torvtillgångar så man eldar med kol. Här använder man sig mycket av lagring på Sherry fat.

Campbeltown, Ligger vid havet på en halvö på västkusten och i den lilla byn fanns det i början på 1900-talet ca 30 destillerier på en väldigt liten yta. Nu finns endast 3st aktiva destillerier, Springbank, Glen Scotia och Glengyle/Kilkerran(2004).

Islay, är en isolerad ö på den skotska västkusten med ett tufft och växlande klimat. Här finns goda tillgångar på torv och vatten från de taggiga bergen som rinner genom ner torvmossarna. Vilket ger Islay whiskyn dess speciella karaktär. Torven på Islay består av ljung, mossor och gräs. Även havet har sin roll i formandet av dess whisky.

Källa: Whiskyinfo.se

Hur provar man whisky?

Det är svårt att tala om hur man skall göra när man provar whisky utan att det uppfattas som "pekpinnar från en besserwisser". Hur man bör gå tillväga beror mycket på vilken whisky man provar - amerikansk, irländsk, skotsk single malt eller något annat, och inte minst om vad man själv tycker.

Några huvudregler

Single malten vinner nästan alltid på att man häller i en skvätt vatten. Det sänker alkoholhalten och frigör dofter och smaker som annars inte ges möjlighet att blomma ut. Det skall vara ett vatten med neutral smak - inte kolsyrat sodavatten och absolut inte kolsyrat sodavatten med någon smaktillsatts. Hur mycket vatten man häller i beror på whiskyns karaktär och hur alkoholstark den är. Det är bara att prova sig fram till man funnit att det är lagom. Något man skall låta bli är isen. Is i whiskyn tar bort mycket av både doft och smak, och hör därför inte hemma där.

Doft och smak

Doftandet, är väl så givande som själva drickandet. Tag gärna gott om tid för att försöka finna vilka olika dofter som döljer sig i glaset innan Ni börjar dricka. Ett litet tips som man kan prova någon gång är att ta ett par droppar i handflatorna, gnugga dem ordentligt och sedan dofta - det kan frigöra dofter på ett mycket fint sätt. Jämför sedan doftupplevelserna med de smaker som Ni finner i glasen. Använd gärna någon form av "provningsprotokoll" där Ni på förhand radat upp ett antal smaker och dofter som man brukar hitta i whisky (till exempel rök, torv, äpple, päron, torkad frukt, sälta o s v), då är det oftast lättare att sätta ord på sina doft- och smakupplevelser. Att hitta dofter och smaker är en fråga om träning. En träning som dock är väldigt rolig.

Glasen

Använd gärna små, tullpanformade glas vid provningen. Dessa samlar dofterna på ett mycket bättre sätt än de traditionella whiskyglasen med raka kanter och stor öppning. Det brukar finnas bra provarglas i välsorterade glas- och porslinsaffärer.

Ordningsföljden

En viktig sak att tänka på är i vilken ordning man provar olika whiskyn. Om man provar en kraftig sort före en mildare är det lätt att den mildare whiskyn inte kan hävda sig och ger ofta ett ganska menlöst intryck. Alltså, försök att utröna vilken whisky som är "lättast" och börja med den och avsluta med den "kraftigaste".

Källa: SWF